E l l i e

Vid sjusnåret imorse så drämde jag till Pär i ryggen, han vaknar och jag säger arg och bestämt
- Jag ska inte prata med dig nå mer. Jag är arg.
Pär fattar ingenting och jag ligger längst ut på högersidan i sängen och trycker. Inte ska jag nudda den där heller.
- Har du drömt nått? undrar han.
- Ja va fan du kan jag ju inte bara lämna mig hemma hos din mamma och sen när jag ringer så får jag inte ens prata med dig utan med pappa som berättar att ni är ute i skogen och ska sätta upp nån jävla snitsad bana och sen ska ni minsan åka och se på vår sommarstuga. Kul, tänker du aldrig komma hem till mig?
- Men det är ju en dröm, du kan ju inte bli arg för en dröm.
- Det kan jag väl, gud vad jag grät för mamma och henkan sen när jag berättade för dom att ni var ute i skogen. Och sen fick inte ens jag visa dig stugan det skulle pappa göra. Arg.

Efter mitt lilla utspel somnade vi om. Men snark var arg och ledsen jag var.

Imorse (när vi vaknade för andra gången) gick vi upp och gjorde värsta frukosten och kollade på en flygfilm som Pär hade köpt. Den var ok och jag grät. Stackars soldater. Efter det har vi städat lite i lägenheten. Jag har diskat och ställt upp cd-skivor i hyllan vi flyttat och Pär har lagt in tvätt i garderoben och vikt alla handdukar. Nu har Pär börnat ut till Eurostop för att försöka hinna på boa innan de stänger kl 15. Hoppas han hann. Vi ska ha lite folk här ikväll för att titta på melodifestivalen och så. Ska bli kul. Jag måste bara bli frisk först. Har lite panik för det.

Nu hör jag att Pär står utanför dörrn och fipplar med nycklarna. Ska gå och se efter om han hann på boa innan de stängde.