E l l i e

trodde aldrig att jag skulle döpa ett inlägg till det, än mindre trodde jag att jag skulle ha nått att skriva om just hundar. Men har kärleken en mamma som föder upp hundar så blir det så.

För några veckor sedan var jag till Askersund för första gången. Jag hade förberett mig lite innan. Förberedelserna bestod av:
- klappa en pudel, en gång.
- klappa på devil, lite mer än en gång.
- titta på bilder på border terrier på datorn.
Efter de här gigantiska förberedelserna så var det dags för examination. Och det gick rätt bra faktiskt. Mer än godkänd.

Hon har åtta hundar Pärs mamma, eller ja, hon hade nio då. Hon hade sålt en valp när vi var där för andra gången i förrgår. Ja ni ser, så avskräckt blev jag inte.

De hoppade inte så högt. De slickade inte i ansiktet. De skällde inte så mycket. De var inte så stela. De hade inte så oblank päls. De var inte så stora och otympliga.
 
De var rätt okej.