E l l i e

läre ju skriva ner denna lilla historia också. Dels för att jag kanske kan skriva av mig det sista av illamåendet och dels för att det är rätt kul. Fast tråkigt också.

Istället för att gå på Kåren, som vanligt en fredag, bestämde pär och jag oss för att stanna hemma och laga mat och käka middag. Sagt och gjort. Vi var på ica i tybble och handlade matvaror, åkte hem och lagade iordning och satt oss ner i köket med tända ljus och allt var så där romantiskt. Sen drack vi läsk (inte alkohol, nyttigt värre.. eller ja, läsk men ändå..  ja men ni fattar hur jag menar) och fortsatte med vår mysiga hemmakväll. Och imorrn kommer jag faktiskt minnas ikväll hade jag sagt på dagen när vi åkte hem från stan -just nu önskar jag att jag inte minns ikväll imorrn.

Utanför på gatan hördes folk skratta och skrika. Alkoholen började göra sig påmind hos studentgatans hyresgäster. Pär och jag satt hemma och var kära.

Men nej då! Så roligt ska vi inte ha. Då börjar ellinor bli hundra grader och må jätteilla med kräkningar och jadi jadi. Attans då. Och så pang boom så var hela myskvällen över och ellinor låg i sängen och pär satt bredvid med vattenglaset i handen innan han tog på sig skorna och jackan och åkte hem.
 
Försökte mig på nån mirakelkur och bli frisk så jag skulle kunna gå hem till honom innan kvällen var slut men inte då. Näe men här spyr vi och har ångest även fast det bara var en trevlig hemmakväll och inget jätteröj på kåren.

HUR FAN LYCKAS JAG?!
 
Imorrn ska jag iaf på riktig fest. Födelsedagsfest till och med.